BLOGG Mind Body Balance

"To truly build a more resilient workforce and rebuild the economy in 2021 and beyond, employers should prioritize wellbeing, which is the state of being comfortable, healthy, or happy. Wellbeing can be achieved when our mind, body, and sense of purpose lead us to feel positive about ourselves and satisfied with our lives. Businesses should treat wellbeing as a tangible skill, a critical business input, and a measurable outcome."


– Liz Hilton Segel, McKinsey & Co


Redan 2009 skrev framsynta Fast Company en artikel med rubriken New role needed; Chief Wellbeing Officer. Nästan tio år senare, 2018, kom en bok med titeln Chief Wellbeing Officer skriven av Stephen MacGregor. I USA har man kommit en bit på väg. Rollen har börjat växa fram inom sjukvården och Stanford Medicine erbjuder en utbildning på temat. Ledande strategikonsulter och trendspanare som t.ex McKinseys och Deloitte slår på stora trumman. Och givetvis var ämnet employee wellbeing på årets agenda för World Economic Forum i Davos.


Google var tidigt ute och fick stor publicitet när sökingenjören Chade-Meng Tan fick titeln ”Jolly good fellow” och arbetsbeskrivningen “Enlighten minds, open hearts, create world peace”. Tan utvecklade bl.a mindfulnessprogrammet Search Inside Yourself (SIY) som fått stor spridning lång utanför Google och USA:s gränser inte minst genom boken med samma namn.


Men steget är fortfarande långt till en självklar roll som väver ihop mentalt och fysiskt välbefinnande på ett handgripligt, individbaserat och inte minst förebyggande sätt. Ett helhetsperspektiv och en verktygslåda som tillåter varje individ att skapa sin mix och sin utgångspunkt. Det räcker inte med att hyra in företagshälsovård, bjuda in inspirationstalare på årliga konferenser och ha ett paket med friskvårdsbidrag. Det är givetvis inget fel i sig men alldeles för grovhugget och otillräckligt

Individen och affärsnyttan


För en person kan det handla om kost, näring, träning och sömnkvalitet. För en annan om att finna tid för mindfulness, digital detox och att göra en insats för välgörenhet. Det som läker och balanserar en person kanske upplevs stressande och obekvämt för en annan. Oavsett mix så är det gemensamma syftet att minska stressbelastningen, främja hälsa, öka motivationen, arbetsglädjen och samarbetet på arbetsplatsen. Detta skapar i sin tur för goda affärsmässiga reslutat.


Det går att räkna fram affärsnyttan i alla möjliga räknesnurror med ingående parametar som sjukfrånvaro, personalomsättning, rekryteringskostnader, produktivitet, säljresultat och engagemangsindex. Det finns massor av snurror på marknaden för den som vill göra ett business case. Det kan vara spännande och motiverande i sig och hjälper också till att ta bort ”flumstämpeln” på denna typ av satsningar.


Men på ett högre plan inser vi nog alla att det är självklart att individer som mår bra även presterar bättre. Och att det finns ett tungt ansvar hos arbetsgivaren, som inmutar såpass stor andel av människors vakna tid, att möjliggöra och tillhandahålla både tid och verktyg. Och att detta i sin tur förutsätter ett tydligt definierat ansvar på management nivå – Chief Wellbeing Officer (eller liknande titel) – som rapporterar direkt till VD och utgör en engagerad stödfunktion till varje affärsområde och varje individ.

Sense of urgency!


Även om vi visste det innan – att kroniska livsstilssjukdomar dominerar sjukdomsbördan i Sverige och globalt – så har COVID-19 pandemin med krass tydlighet påmint oss om verkligheten bakom statistiken. Metabol och inflammatorisk ohälsa har varit en tydlig riskfaktor, vid sidan av ålder, för att drabbas av en allvarlig COVID-infektion. Det finns flera studier som stärker detta bland annat denna som publicerades i Bristish Medical Journal där bland andra Karolinska Institutet (KI) deltagit. 


Låt oss se detta som en wake up call. Vi lever i ett land där drygt hälften av befolkningen är överviktig och över 500 000 personer har den livsstilsrelaterade formen av diabets, typ 2 och hela 1 500 000 svenskar har s.k pre-diabetes, ett förstadium till diabetes typ 2. En tredjedel av befolkningen har högt blodtryck. Ett axplock av vanlig livsstilssjukdomar. Det finns många fler. Lägg dessutom till den galopperande mentala ohälsan. Stressrelaterad ohälsa och sjukskrivningar har ökat dramatiskt de senaste tio åren.


Som ytterligare sten på bördan så föder och göder mental stress fysisk ohälsa, och fysisk ohälsa föder och göder i vissa fall mental ohälsa. Nya forskningsrön belyser nödvändigheten av en helhetsyn, ett mind-body-perspektiv. 


Några exempel: oblanserad tarmflora kan skapa depression, kronisk stress kan orsaka diabetes t2 och åderförkalkning. Det är ren biokemi och inget flum. Mätbart, synbart och ganska självklart med helhetsynen påkopplad. 


Allt nämnt ovan går att förebygga och reversera i de allra flesta fall. Det handlar om livsstilsförändringar. Och för att ta tag i sin livsstil och förändra krävs kunskap, insikt, träning och motivation. En förutsättning är att det finns tid till ”egen-tid”. I ett hektiskt liv med arbete och familj så blir det väldigt lite tid över till ”egen-tid”.


Är det inte en del av arbetsgivaransvaret att göra ”self-care” tillgängligt och möjligt för alla anställda? En arbetsgivare förväntar sig att en heltidsanställd lägger minst 50% av sin vakna tid på arbetet. Lägg sedan till resor fram och tillbaks, övertid och mentalt idisslande av arbetsuppgifter däremellan. Kanske talar vi snarare 75% eller mer av den vakna tiden. Det är förlegat, orealistisk och omänskligt att ”resten av livet” – vardagssysslor, umgänge och self-care – ska knölas in på återstående 25%. 

Från friskvårdsbidrag till friskvårdsansvar


Kloka företag ser de anställdas hälsa och välmående som en självklar del av arbetsgivaransvaret och ser dessutom affärsnyttan. Win-win!

När jag googlar och letar på bl.a LinkedIn hittar jag en (1) Cheif Wellbeing Officer och det är Jen Fisher på Deloitte i USA. Följande går att läsa på Deloittes hemsida.

”As the chief well-being officer in the US, Jen drives the strategy and innovation around work-life, health, and wellness to empower Deloitte’s people to be well so they can perform at their best in both their professional and personal lives”.

Det är fortfarande ett stort gap mellan hur chefer och anställda ser på vikten av friska och glada medarbetare på den strategiska agendan, om man får tro samma Deloittes ”Human Capital trends 2021”. Där har 3600 chefer och 1100 anställa har givit sin syn på vikten av de anställdas välmående. Hamnade på plats 8 av 10 hos cheferna och på plats 3 av 10 hos de anställda. Gapet är glädjande såtillvida att det är spänning och spänst i frågan. Det brukar båda för dynamik och förändring. I allafall om humankapitalet är viktigt och kompetens en affärsmässig överlevnadsfråga.

Hur gör man i praktiken?


Det finns ingen ”one-size-fits-all” vare sig på organisatorisk eller individuell nivå. Varje organisation måste finna sin mix baserad på de behov som finns. En bra startpunkt är mentalt och fysiskt välmående. Framsynta arbetsgivare tar del av vetenskapliga rön som tydligt påvisar det ständiga samspelet mellan det mentala och det fysiska. Mind-body perspektivet. Helhet och individbaserat.


Att varje år erbjuda sina anställda en proaktiv och preventiv hälsokoll som mäter såväl viktiga biomarkörer som självupplevt välmående. Exempel på biomarkörer är inte minst blodvärden, tarmflora och funktionell näringstatus. Vetenskapligt godkända självskattningstester för stress och upplevd livskvalitet finns det gott om.


Med hälsokollen som utgångspunkt erbjuda utbildning och insikt genom att tillhandahålla hälsorådgivning och vid behov coaching. Handfast stöd för att göra de livsstilsförändringar som kan vara nödvändiga. Detta givetvis uppbackat av en god företagshälsovård när och om läkarkontakt är nödvändig.

Tid för self-care på arbetstid. En tidrapporterad timme om dagen vid sidan om lunchrast och fikaraster. I runda slängar 12% av arbetstiden. Kan jämföras med Google som upplåter 20% av arbetstiden till self-care.


Denna timme återbetalar sig lätt genom att dessutom skapa en arbetsplats där det går jobba ostört och fokuserat. Det är enorma produktivitetsbortfall i vår s.k ”Distraction Economy” vid sidan om den mentala och därmed fysiologiska stress som multi-taskning skapar. Det tar ca 25 min att återfokusera på en uppgift när du blivit avbruten. Det är bara att räkna på det produktivitetsbortfallet. 


Att ta höjd för in-house kompetens vad gäller hälsorådgivning och coaching är sannolikt klok. Hälsa och välmående är lika strategiskt viktigt som R&D och sälj. En CWO-funktion på varje arbetsplats blir snart en självklarhet. Budgetera för en årlig hälsokoll med viktiga biomarkörer utöver det skattesubventionerade friskvårdsbidraget. ”Pay-offen”, både den hårda och den mjuka, lär inte vänta på sig.