BLOGG

The relationship between stress and inflammation has been studied rigorously in the past decade, with researchers finding evidence that the inflammatory pathway is pivotal in the pathogenesis of many chronic diseases. In fact, 75% to 90% of human disease is related to stress and inflammation, including cardiovascular and metabolic diseases and neurodegenerative disorders. Studies suggest that chronic stress results in glucocorticoid receptor resistance that, in turn, results in failure to downregulate inflammatory responses.

(Institute of Functional Medicine)

Inflammation


Inflammation är kroppens process att kämpa mot sådant som som skadar den exempelvis infektioner, skador och gifter. En del i kroppens självläkande förmåga. När något skadar dina celler mobiliserar kroppen ditt immunsystem. Immunsystemet svarar med t.ex antikroppar eller ökat blodflöde till det skadade området. Oftast handlar det om timmar eller dagar av akut inflammation. Sen ebbar den ut och kroppen är läkt.

Vad som är mer otydligt men alltmer vanligt är kronisk låggradig inflammation. Det uppstår när immunreaktionen blir kvar i ett konstant ”alertläge”. Ligger och pyr, låggradigt, och skadar istället för att läka. En tyst inflammation som är svårare att upptäcka än den akuta inflammationen och kan pågå i kroppen i flera år innan den ger sig till känna.

Stress

När du är stressad – mentalt eller fysiskt – så är det din överlevnadsinstinkt som slår till. Evolutionen har designat den till fysiska. Kroppen mobiliserar för att du antingen ska slåss med eller fly i hotet. Kemiskt utsöndras stresshormonerna kortisol och adrenalin. Dessa skruvar ner alla processer som inte är akut nödvändiga i stunden på sparlåga, exempelvis immunförsvar, fortplantning och matsmältning. Ökar blodsockernivån och drar ner på insulinproduktionen så att det finns lättillgänglig energi för att du ska orka fäkta eller fly. Ökar hjärtfrekvens, höjer blodtrycket och styr blodet till musklerna (på bekostnad av andra delar av kroppen, exempelvis organen). En raffinerad och blixtsnabb mobilisering av den starkaste av alla våra instinkter, den att överleva. Kruxet är att denna design är avsedd att vara kortvarig och sedan balanseras tillbaks till ett jämviktsläge och till återhämtning. Rest and digest. Kortisolet har även andra viktig funktioner i kroppen, bland annat att hämma inflammationer.

Stress är alltså både bra och dåligt. Det är en kraftfullt energi för att fokusera, överleva, växa och blir starkare. Det är när stressen blir kronisk och misskött som den tär på hälsa och välmående.

Återhämtning är viktigt. Oavsett om det är efter tuff fysisk träning eller mental stress. Långvarig stress leder till höga kortisolnivåer i kroppen som på sikt gör våra vävnader kotisolresistenta, dvs de svarar inte på kortisolets inflammationsdämpande förmåga. Går det så långt som till utmattning så orkar kroppen inte ens producera kortisol.


I lägen av kortisolresistens eller kortisolbrist får inflammatoriska processer i våra vävnader härja fritt. Pyra låggradigt till ”tystnaden” bryts av att sjuk eller skadad vävnad ger sig till känna. Hela kroppen påverkas i allt från tarmflora till mentalt välbefinnande av den obalans som kronisk stress skapar. 

Mindfulness, stress och inflammation

Meditation och mindfulness är kraftfulla verktyg för att möta stress på ett mer balanserat sätt och därigenom motverka inflammatoriska processer och återställa jämvikt och hälsa kroppsligt och mentalt.

Under de senaste två decennierna har s.k mind-body-interventions som meditation och mindfulness fått empiriskt stöd i förmågan att minska upplevd stress, lindra depression nedreglera inflammatoriska processer och och gynna immunregleringen.

I en randomiserad kontrollerad studie (RCT) från 2016 påvisas att mindfulnessmeditation minskar inflammationsmarkören IL-6 (interleuktin -6) genom att stärka områden i hjärnan för kognitiv kontroll även i vila. Två metastudier från 2017 visar på nedreglering av inflammatoriska genuttryck och på sänkta kortisolhalter, sänkt blodtryck och sänkt hjärtfrekvens. Stress påverkar också tarmfloran som är oerhört viktigt för immunsystemet.

Söker man i PubMed på mindfulness får man över 18 000 träffar med en enorm peak under de senaste 10 åren.

Mindfulness är mental träning för en ökad medvetenhet, bättre beslutsfattande och starkare motståndskraft i tillvarons ”ups and downs”. En metod för fokusträning, återhämtning, ett bredare perspektiv och en vänligare inställning till dig själv. En stor del av vår vakna tid stys vi av autopiloten i mycket vi gör. På gott och på ont. Autopiloten är förprogrammerad i gamla invanda spår och kan därför vara begränsande för nya infallsvinklar. När du med hjälp av ökad medvetenhet skapar klokare förhållningssätt till verkligheten, inte minst utmaningar, påverkar du ditt nervsystem på ett positivt sätt och därmed även din fysiska hälsa. En utmärkt metod att ta hjälp av när du möter hinder som gamla vanor och autopiloter lägger i din väg när du vill förändra din livstil till ökad hälsa och välmående. 

Läs mer om mindfulnessträning här

Copyright © Alla rättigheter förbehållna